Blog Image

Docent Ralf Sundberg kommenterar

Om denna blogg

I boken "Forskningsfusket" visas hur dagens kostråd kom att formas som ett resultat av de samhällsförhållanden och den vetenskapssyn som rådde efter andra världskrigets slut, då kunskapen om fetternas och kolesterolets roll för cellers funktion till stor del var okänd. Med nya forskningsrön inom läran om fetter, lipidomics, är ett paradigmskifte på gång inom näringslära och medicin. Här kan du följa händelseutvecklingen och debatten.

Ny blogg

Samhälle Posted on ons, april 09, 2014 16:33:06

Har nu övergått till ett nytt bloggformat och publicerar därför mina inlägg på denna nya adress: ralfsundberg.se . Välkommen dit!



Kardiovaskulär prevention och ”livsstilsmottagningar”

Samhälle Posted on tis, mars 19, 2013 16:18:05

För att ytterligare befästa myten om att kolesterol skulle
vara farligt har framförallt läkemedelsbolaget Pfizer satsat
marknadsföringsmedel på att inrätta professurer vid många universitet, och särskilt
då i ämnet kardiovaskulär prevention, som
innebär förebyggande behandling mot hjärtkärlsjukdom. Detta initiativ
uppskattas säkert av många universitet och sjukvårdshuvudmän, eftersom det
innebär ett tillskott till budgeten, men syftet bakom satsningen är förstås att
Pfizer vill sälja mer läkemedel. Förfarandet tjänar ytterligare ett syfte. De personer
som tacksamt tar emot dessa professorstitlar som de annars knappast varit
kvalificerade för och dessutom får sin verksamhet finansierad av Pfizer hamnar
i en beroendeställning. Därför ser de
det sedan som sin uppgift att stå upp för kolesterolhypotesen, när denna
kritiseras av mer seriösa forskare.. Med
en professorstitel kan dessa personer sedan röra sig självsäkert i media och få
tilltro till nästan vad de säger, eftersom media så gott som alltid intar en
beundrande attityd och tilldelar professorer expertroller även i frågor som
ligger lite vid sidan om professorns egentliga ämne. För när en professor säger
något obegripligt, tolkas detta bara som att det som sägs är alltför svårt för
vanliga människor att förstå, och inte som det många gånger borde: Att det
dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Den 7 januari 2008 invigdes en så kallad livsstilsmottagning
vid Sveriges mest prestigefyllda medicinska institution, nämligen Karolinska
institutet. Professor i kardiovaskulär prevention vid denna är allmänläkaren
Mai-Lis Hellénius, som utnämndes 30
oktober 2007. Bland sina övriga meriter kan Hellénius räkna att hon sitter i
Swedish Nutrition Foundations (SNF) forskningsråd. SNF har tidigare bidragit
till att finansiera hennes forskning. Dessutom sitter hon i Livsmedelsverkets
expertgrupp för kostfrågor, tillsammans med sin make Tommy Cederholm, som är
professor i nutrition i Uppsala och dessutom styrelseledamot i SNF. Professor Hellénius
verksamhet vid Karolinska universitetssjukhuset beskrivs på sjukhusets hemsida
så här:

” i form
av gruppträffar kommer livsstilsmottagningen att arbeta med patienternas
fysiska aktivitet, matvanor, nikotin- och alkoholbruk samt stress. Före och
efter ”livsstilskursen” kontrolleras patienternas vikt, midjemått
(bukfetma), blodtryck, blodfetter, blodsocker och livskvalitet (inklusive
mat- och motionsvanor). Livsstilsmottagningen ska sträva efter att lyfta fram
det friska och lusten i att röra sig och att äta både gott och bra.

Många studier visar att sjukvården kan bli mycket bättre på
att behandla bakomliggande faktorer till hjärt- och kärlsjukdom – det vill säga
höga blodfetter, högt blodtryck, högt blodsocker, okänslighet för insulin,
övervikt, bukfetma, med mera. Alla dessa faktorer är starkt kopplade till vår
livsstil.

I svenska och internationella dokument har livsstilen numera
en central plats både vad gäller att förebygga och att behandla hjärt- och
kärlsjukdomar. Den vetenskapliga grunden är god, men fortfarande satsas
förhållandevis lite på detta. Enligt nya svenska hälsoekonomiska studier kan
satsning på livsstilsarbete dessutom innebära en ekonomisk besparing för
vården. Livsstilsmottagningen stöds av externa projektmedel från
läkemedelsföretaget Pfizer.”

Eftersom Pfizer säljer läkemedel som sänker kolesterol ,
högt blodtryck och blodsockret vid diabetes, läkemedel för rökavvänjning och
för sexuell lust (Viagra), kan denna mottagning sägas vara ett mycket
illustrativt exempel på hur läkemedelsföretag genom denna typ av partnerskap
med ett känt universitetssjukhus funnit ett kreativt och samtidigt diskret sätt
att marknadsföra sina produkter.

Mottagningen marknadsför en livsstil med fettsnål mat, som
på sikt faktiskt ökar risken för just de sjukdomar Pfizers läkemedel självklart
inte botar men ändå används för oftast under resten av livet hos de som fått
diagnoserna. Eftersom professor Hellénius egen forskning visat att minskat
fettintag hos medelålders män gav mindre midjemått används denna som exempel i
mottagningens livsstilsinformation. Ja, de män som undersöktes vid Sollentuna
vårdcentral som åt 3-4 skivor mindre ost om dagen motsvarande en minskning på
10 gram fett eller 90 kalorier från fett hade verkligen 1,3 cm mindre midjemått
efter ett halvår i Hellénius studie. En centimeter är emellertid så lite att
det ryms inom marginalen för mätfel och därför är ju hälsoeffekten i
ärlighetens namn noll av ett sådant så kallat livsstilsråd. Att vi numera vet
från större och bättre genomförda studier över längre tid att fettsnål kost ger
försämrade blodfetter och på sikt ökar viktuppgången och diabetesrisken låter
professor Hellénius förstås bli att berätta, när Pfizers professionella marknadsförare
ordnar intervjuer med media. Som exempel kan nämnas artikeln ” Livsstilsarbete
vinner terräng” i tidskriften Praktikan från
vårdföretaget Praktikertjänst där jag är anställd. Där minskar dessutom midjemåttet
hos de medelålders männen i hennes studie till imponerande två centimeter
istället för en. Och det var ju nästan sant. Professorer som lärt sig konsten
att nästan säga sanningen, men inte hela sanningen är förstås drömmen för de kommersiella
krafter som har dem i sitt grepp.

Pfizer tog initiativ till att starta en livsstilsmottagning
i Vetlanda i samarbete med Jönköpings läns landsting. Den invigdes i oktober
2008, och i samband med detta föreläste just professor Hellénius. På Pfizers
hemsida kan man läsa hur denna mottagning fungerar:

” – Det övergripande syftet är att all personal
på Vetlanda vårdcentral ska bidra till en starkare hälsoorientering och således
till en effektivare hälso- och sjukvård, säger Marie [Rooth, projektledare].

Livsstilsmottagningen är ett verktyg och stöd till övriga professioner för att
förverkliga detta. Enligt nya rekommendationer ska livsstilsförändringar alltid
ingå som en del av behandling vid vissa diagnoser som exempelvis hypertoni
[högt blodtryck]. Nu har vi en organisation som på ett bättre sätt följer upp
resultaten. Sjuksköterskorna ser till att målvärden uppnås genom att stödja
patienten till livsstilsförändringar samt ansvarar för titrering av läkemedel
(hypertoni, hjärtsvikt, diabetes, hyperlipidemi).

– I det nationella
kvalitetsregistret för diabetiker (NDR) kan vi se att vår enhets resultat
förbättrats, avseende målblodtryck med upp till 10 procent på bara tre månader.
Det visar på en stor potential till förbättring när man jobbar strukturerat.”

”Titrering av läkemedel”, det vill säga utprovning och dosering
utförs således av sjuksköterskor i stället för av läkare i Vetlanda. Dessa sjuksköterskor
har specialutbildats av läkemedelsbolaget Pfizer i att följa behandlingsrekommendationer
från expertgrupper, och fördelen med detta är att dessa genom en lägre
utbildningsnivå saknar den skepticism och de bromsar som läkare har med sig
från sin grundutbildning där ämnen som fysiologi och biokemi ingår. Sjuksköterskorna
har dessutom bättre träning i att följa direktiv uppifrån. Det vore också
underligt om det inte skulle vara just Pfizers läkemedel som i första hand
används, eftersom dessa nu är det som man i Vetlanda associerar till när man
tänker på livsstil, förutom mat och motion. Och det handlar inte bara om
enstaka mediciner utan läkemedel för högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes och
kolesterolsänkande statiner. Så sparas det värdefull tid och Vetlandaläkarna
kan därför i lugn och ro ägna sig åt viktigare uppgifter än patienterna, som
exempelvis administration, personalmöten och kontemplation över senaste
golfrundorna.

Just nu planerar Mai-Lis Hellenius för en utbildning om
fetter, den så kallade Fettskolan
som är ett samarbetsprojekt mellan Stockolms Läns Landsting och Livstilsmottagningen
(läs Pfizer). Gud bevare oss! Det alltmer långtgående korporativistiska samarbetet
mellan vår offentligfinansierade sjukvård och kommersiella krafter går för
långt. Stackars kollegor i sjukvården som kommer att vilseledas och stackars deras
patienter.



Debattartikel i UNT

Samhälle Posted on mån, februari 06, 2012 09:38:07

Under rubriken ”Statiner gör mer skada än nytta”, skriver idag jag och sex ytterligare forskare och läkare i Uppsala nya tidning. Artikeln är en replik på tre kardiologers utspel för ett par veckor sedan, som varnade patienter för att sluta ta kolesterolsänkande medicin. I spetsen för dessa var Björn Dahllöf, som Lars Werkö, hjärtprofessor, redan i början av 2000-talet anklagat för att låta industrins ärenden gå före patientnyttan.

Läs artikeln här:

http://www.unt.se/debatt/statiner-gor-mer-skada-an-nytta-1653445.aspx



Rött kött igen

Samhälle Posted on ons, februari 01, 2012 19:56:57

I Dagens Nyheter upprepas idag påståendet att så kallat rött kött skulle ge cancer i tjock- och ändtarm. Om detta skulle ”alla forskare” var överens skriver ännu en av tidningens vetenskapsjournalister, denna gång apropå att Livsmedelsverket, vissa livsmedelsföretag och dietister oroar sig över att allt fler äter så kallad LCHF-kost.

Den osakliga skrämselpropagandan fortsätter alltså.

Man kan visserligen inte begära att vetenskapsjournalister skall känna till alla publicerade studier, men i en så här infekterad debatt kanske det varit på sin plats att fråga forskare som inte stöds av industrin om deras ståndpunkt.

Vi kan nämna ett faktum som totalt motbevisar denna hypotes. Det kommer från den kända EPIC-studien och är publicerat på Oxford-universitetets hemsida. Där jämförde man nämligen förekomsten av olika cancerformer hos vegetarianer med dem som äter kött. Då framkom det att risken för vegetarianer att få just cancer i tjock och ändtarm var högre än hos köttätare. Med andra ord, kött, rött eller inte, ökar inte risken för denna cancerform.

http://www.epic-oxford.org/publications/1506/cancer-risk-in-vegetarians



Kampanj mot lågkolhydratkost

Samhälle Posted on mån, januari 23, 2012 13:53:16

Mitt inlägg igår handlade om en stort uppslagen artikel i Dagens Nyheter som varnar för att rött kött skulle ge cancer. I artikeln citerar Karin Bojs nutritionsepidemiologen Alicja Wolk som felaktigt påstår att alla forskare skulle vara eniga om det, och refererar till ett dokument från 2007 från World Cancer Research Fund (WCRF), en stiftelse med nära band till den av den multinationella läkemedels-, livsmedelstillsats-, besprutnings-, utsädes- och livsmedelsindustrin ägda International Life Sciences Institute (ILSI). Jag tolkade utspelet som ett försök att misstänkliggöra lågkolhydratkost.

Intressant nog publicerades i går ett nära nog identiskt utspel i Bergens Tidende, där näringsforskaren Mette Helvik Morken vid Haukelands sjukhus, refererade till samma dokument från WCRF, och påstod att lågkolhydratkost skulle öka risken för tarmcancer.

http://sprek.bt.no/sprek/Derfor-kan-lavkarbo-gi-deg-kreft-i-tarmene-14309.html

Bergens Tidende köpte emellertid inte argumenten lika lätt som DN:s Karin Bojs utan lät lågkolhydratförepråkare som Fedon Lindberg, med dr Sofie Hexeberg och nutritionsforskaren Dag Viljen Polescynski uttala sig.

Två utspel samma dag med referens till samma dokument från 2007 tyder på att det rör sig om en orkestrerad kampanj i Skandinavien, med syfte att skrämma människor från att våga pröva lågkolhydratkost. Detta är sannolikt inte den första, och kommer väl inte att bli den sista kampanjen heller.

Här kan du läsa mer om hur osakligt utspelet är:

http://sprek.bt.no/sprek/sprek/–Lavkarbo-gir-ikke-kreft-14428.html#.Tx0l-z78VlU.facebook



Mat som förebygger diabetes?

Samhälle Posted on sön, januari 15, 2012 12:53:49

Vid Lunds Universitet finns en märklig hybrid mellan forskning och marknadsföring av livsmedel som heter Anti-Diabetic Food Center. Detta center leds av professor Inger Björck från institutionen för industriell näringslära, medarbetare i ILSI, ett forskarnätverk som stöds av livsmedels- och läkemedelsjättar. http://www.ilsi.org/europe/pages/tf_metasynd.aspx

Medfinansiär till detta projekt är Region Skåne, Vinnova och vissa livsmedelsindustrier. Syftet med upplägget tycks vara att ge ett sken av att kolhydratrik kost skulle förebygga diabetes, trots att vi idag vet att just en sådan kost ligger bakom den accelererande förekomst av diabetes i västvärlden. Det var ju med införandet av sådana kostråd som USA år för år fått se andelen feta och diabetiker öka. Men skam den som ger sig. Så här ser programmet ut:

Inbjudan: Mat som förebygger
diabetes – nya rön

Typ två-diabetes blir allt vanligare i västvärlden.
Forskarna blir alltmer varse att vår kosthållning båda kan minska och öka risken
för att utveckla diabetes och det så kallade metabola syndromet.

Måndagen den 23 januari presenterar fem
forskare från Lunds universitets tvärvetenskapliga Antidiabetic Food Centre
(AFC) nya resultat på området.

Det handlar om nypon som skydd mot hjärt-
och kärlsjukdom, om mjölkproteinets speciella inverkan på blodsockret, om
fördelen med att äta korn, hur antidiabetiska livsmedelskoncept minskar
riskfaktorer och förbättrar minnet samt effekter av råg på cellnivå.

Dessutom bjuds på lunch baserad på
AFC-forskning.

Seminariet vänder sig till journalister,
hälso- och sjukvård, politiker, livsmedelsindustri, forskningsfinansiärer och
forskare. Alla talare finns på plats hela dagen. Pressmaterial skickas ut den 23
januari.

Tid: Måndag 23 januari 2012 kl
10.00-14.30

Plats: Universitetshusets aula,
Lunds universitet

Anmälan: Seminariet är
kostnadsfritt, men för vår planering vill vi ha din anmälan senast den 16
januari, om du vill ha lunch. Anmäl dig till ingrid.ristilammi@ffsc.lu.se

Deltagarantalet är begränsat. Ev frågor
besvaras av bitr centrumföreståndare Maria Johansson (maria.johansson@ffsc.lu.se, 046-222
14 29) eller pressansvariga Kristina Lindgärde (kristina.lindgarde@kansli.lth.se,
046-222 07 69, 0709-75 35 00) och Katrin Ståhl (katrin.stahl@med.lu.se,
046-222 01 31).

Program

10.00 Intresse för
livsmedelsbaserad prevention och företagande i Region Skåne,
Hannie Lundgren,
Forskningsdirektör Region Skåne

10.15 Antidiabetic Food Centre,
Professor Inger
Björck, centrumföreståndare för Antidiabetic Food Centre, Lunds universitet

10.30-11.00 Livsmedelsproteiner
för underlättad blodsockerreglering; ny kunskap och nya användningsområden,
Docent Elin Östman,
Industriell näringslära och livsmedelskemi, Lunds universitet

11.00-11.30 Mat, måltider och
minne,
Dr Anne
Nilsson, Industriell näringslära och livsmedelskemi, Lunds universitet

11.30-12.00 Effekter av råg på
cellnivå,
Professor
Eva Degerman, Signaltransduktionsforskning, Lunds universitet

12.00-13.15 En lunchbuffé baserad på
AFC-forskning kring ”Portföljkosten” serveras i Pelarsalen

13.30-14.00 Kan nypon skydda mot
hjärt-kärlsjukdom?,
Professor Cecilia Holm, Molekylär
endokrinologi, Lunds universitet

14.00-14.30 Kolhydratrika
livsmedels preventiva effekter; nya belägg för tarmflorans betydelse,
Elin Johansson,
doktorand, Industriell näringslära och Livsmedelskemi, Lunds
universitet

Forskarna är verksamma inom det unika
tvärvetenskapliga samarbetskonsortiet Antidiabetic Food Centre (AFC) vid Lunds
universitet. VINN Excellence Centret Antidiabetic Food Centre är ett samarbete
mellan Lunds Universitet, VINNOVA, Region Skåne, Aventure AB, Dr PersFood AB,
MKS Umetrics, Procordia Food AB, Pågen AB, Semper AB och Sveriges
Stäreksleproducenters förening upa.



Diabetes och snabbmat

Samhälle Posted on lör, januari 14, 2012 10:36:47

Sambandet mellan de båda bilderna kan verka slumpartat, men visst är det så att en hög konsumtion av snabbmat och läskedrycker bidrar till utveckling av diabetes typ 2. Vad som är mera upprörande är att snabbmatsföretagen samarbetar med fetma- och diabetesexperter för att tona ner riskerna. Från Sverige deltar bland andra nutritionsforskaren docent Ulf Risérus i ILSI:s task force för metabola syndromet och diabetes. ILSI, dvs International Life Sciences Institute är ett samarbetsforum för livsmedels, läkemedels och kemikalieindustri som har ett stort inflytande på kostråden, så att företagens vinster inte minskar till följd av nutritionsforskningens rön. Experternas roll i ILSI är att tolka vetenskapliga data på ett för företagen gynnsamt sätt. Detta bidrar till att allmänheten fortsätter att vilseledas, så att ohälsan består.