För att ytterligare befästa myten om att kolesterol skulle
vara farligt har framförallt läkemedelsbolaget Pfizer satsat
marknadsföringsmedel på att inrätta professurer vid många universitet, och särskilt
då i ämnet kardiovaskulär prevention, som
innebär förebyggande behandling mot hjärtkärlsjukdom. Detta initiativ
uppskattas säkert av många universitet och sjukvårdshuvudmän, eftersom det
innebär ett tillskott till budgeten, men syftet bakom satsningen är förstås att
Pfizer vill sälja mer läkemedel. Förfarandet tjänar ytterligare ett syfte. De personer
som tacksamt tar emot dessa professorstitlar som de annars knappast varit
kvalificerade för och dessutom får sin verksamhet finansierad av Pfizer hamnar
i en beroendeställning. Därför ser de
det sedan som sin uppgift att stå upp för kolesterolhypotesen, när denna
kritiseras av mer seriösa forskare.. Med
en professorstitel kan dessa personer sedan röra sig självsäkert i media och få
tilltro till nästan vad de säger, eftersom media så gott som alltid intar en
beundrande attityd och tilldelar professorer expertroller även i frågor som
ligger lite vid sidan om professorns egentliga ämne. För när en professor säger
något obegripligt, tolkas detta bara som att det som sägs är alltför svårt för
vanliga människor att förstå, och inte som det många gånger borde: Att det
dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Den 7 januari 2008 invigdes en så kallad livsstilsmottagning
vid Sveriges mest prestigefyllda medicinska institution, nämligen Karolinska
institutet. Professor i kardiovaskulär prevention vid denna är allmänläkaren
Mai-Lis Hellénius, som utnämndes 30
oktober 2007. Bland sina övriga meriter kan Hellénius räkna att hon sitter i
Swedish Nutrition Foundations (SNF) forskningsråd. SNF har tidigare bidragit
till att finansiera hennes forskning. Dessutom sitter hon i Livsmedelsverkets
expertgrupp för kostfrågor, tillsammans med sin make Tommy Cederholm, som är
professor i nutrition i Uppsala och dessutom styrelseledamot i SNF. Professor Hellénius
verksamhet vid Karolinska universitetssjukhuset beskrivs på sjukhusets hemsida
så här:

” i form
av gruppträffar kommer livsstilsmottagningen att arbeta med patienternas
fysiska aktivitet, matvanor, nikotin- och alkoholbruk samt stress. Före och
efter ”livsstilskursen” kontrolleras patienternas vikt, midjemått
(bukfetma), blodtryck, blodfetter, blodsocker och livskvalitet (inklusive
mat- och motionsvanor). Livsstilsmottagningen ska sträva efter att lyfta fram
det friska och lusten i att röra sig och att äta både gott och bra.

Många studier visar att sjukvården kan bli mycket bättre på
att behandla bakomliggande faktorer till hjärt- och kärlsjukdom – det vill säga
höga blodfetter, högt blodtryck, högt blodsocker, okänslighet för insulin,
övervikt, bukfetma, med mera. Alla dessa faktorer är starkt kopplade till vår
livsstil.

I svenska och internationella dokument har livsstilen numera
en central plats både vad gäller att förebygga och att behandla hjärt- och
kärlsjukdomar. Den vetenskapliga grunden är god, men fortfarande satsas
förhållandevis lite på detta. Enligt nya svenska hälsoekonomiska studier kan
satsning på livsstilsarbete dessutom innebära en ekonomisk besparing för
vården. Livsstilsmottagningen stöds av externa projektmedel från
läkemedelsföretaget Pfizer.”

Eftersom Pfizer säljer läkemedel som sänker kolesterol ,
högt blodtryck och blodsockret vid diabetes, läkemedel för rökavvänjning och
för sexuell lust (Viagra), kan denna mottagning sägas vara ett mycket
illustrativt exempel på hur läkemedelsföretag genom denna typ av partnerskap
med ett känt universitetssjukhus funnit ett kreativt och samtidigt diskret sätt
att marknadsföra sina produkter.

Mottagningen marknadsför en livsstil med fettsnål mat, som
på sikt faktiskt ökar risken för just de sjukdomar Pfizers läkemedel självklart
inte botar men ändå används för oftast under resten av livet hos de som fått
diagnoserna. Eftersom professor Hellénius egen forskning visat att minskat
fettintag hos medelålders män gav mindre midjemått används denna som exempel i
mottagningens livsstilsinformation. Ja, de män som undersöktes vid Sollentuna
vårdcentral som åt 3-4 skivor mindre ost om dagen motsvarande en minskning på
10 gram fett eller 90 kalorier från fett hade verkligen 1,3 cm mindre midjemått
efter ett halvår i Hellénius studie. En centimeter är emellertid så lite att
det ryms inom marginalen för mätfel och därför är ju hälsoeffekten i
ärlighetens namn noll av ett sådant så kallat livsstilsråd. Att vi numera vet
från större och bättre genomförda studier över längre tid att fettsnål kost ger
försämrade blodfetter och på sikt ökar viktuppgången och diabetesrisken låter
professor Hellénius förstås bli att berätta, när Pfizers professionella marknadsförare
ordnar intervjuer med media. Som exempel kan nämnas artikeln ” Livsstilsarbete
vinner terräng” i tidskriften Praktikan från
vårdföretaget Praktikertjänst där jag är anställd. Där minskar dessutom midjemåttet
hos de medelålders männen i hennes studie till imponerande två centimeter
istället för en. Och det var ju nästan sant. Professorer som lärt sig konsten
att nästan säga sanningen, men inte hela sanningen är förstås drömmen för de kommersiella
krafter som har dem i sitt grepp.

Pfizer tog initiativ till att starta en livsstilsmottagning
i Vetlanda i samarbete med Jönköpings läns landsting. Den invigdes i oktober
2008, och i samband med detta föreläste just professor Hellénius. På Pfizers
hemsida kan man läsa hur denna mottagning fungerar:

” – Det övergripande syftet är att all personal
på Vetlanda vårdcentral ska bidra till en starkare hälsoorientering och således
till en effektivare hälso- och sjukvård, säger Marie [Rooth, projektledare].

Livsstilsmottagningen är ett verktyg och stöd till övriga professioner för att
förverkliga detta. Enligt nya rekommendationer ska livsstilsförändringar alltid
ingå som en del av behandling vid vissa diagnoser som exempelvis hypertoni
[högt blodtryck]. Nu har vi en organisation som på ett bättre sätt följer upp
resultaten. Sjuksköterskorna ser till att målvärden uppnås genom att stödja
patienten till livsstilsförändringar samt ansvarar för titrering av läkemedel
(hypertoni, hjärtsvikt, diabetes, hyperlipidemi).

– I det nationella
kvalitetsregistret för diabetiker (NDR) kan vi se att vår enhets resultat
förbättrats, avseende målblodtryck med upp till 10 procent på bara tre månader.
Det visar på en stor potential till förbättring när man jobbar strukturerat.”

”Titrering av läkemedel”, det vill säga utprovning och dosering
utförs således av sjuksköterskor i stället för av läkare i Vetlanda. Dessa sjuksköterskor
har specialutbildats av läkemedelsbolaget Pfizer i att följa behandlingsrekommendationer
från expertgrupper, och fördelen med detta är att dessa genom en lägre
utbildningsnivå saknar den skepticism och de bromsar som läkare har med sig
från sin grundutbildning där ämnen som fysiologi och biokemi ingår. Sjuksköterskorna
har dessutom bättre träning i att följa direktiv uppifrån. Det vore också
underligt om det inte skulle vara just Pfizers läkemedel som i första hand
används, eftersom dessa nu är det som man i Vetlanda associerar till när man
tänker på livsstil, förutom mat och motion. Och det handlar inte bara om
enstaka mediciner utan läkemedel för högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes och
kolesterolsänkande statiner. Så sparas det värdefull tid och Vetlandaläkarna
kan därför i lugn och ro ägna sig åt viktigare uppgifter än patienterna, som
exempelvis administration, personalmöten och kontemplation över senaste
golfrundorna.

Just nu planerar Mai-Lis Hellenius för en utbildning om
fetter, den så kallade Fettskolan
som är ett samarbetsprojekt mellan Stockolms Läns Landsting och Livstilsmottagningen
(läs Pfizer). Gud bevare oss! Det alltmer långtgående korporativistiska samarbetet
mellan vår offentligfinansierade sjukvård och kommersiella krafter går för
långt. Stackars kollegor i sjukvården som kommer att vilseledas och stackars deras
patienter.